http://instagram.com/p/nQiYwom5Q8/
Nästa helg springer jag mitt första halvmaraton. En distans jag aldrig någonsin sprungit tidigare. Och jag känner själv att uppladdningen inför inte har blivit vad det borde. Istället för 3 pass i veckan har det blivit max 1 i veckan. Och det längsta jag sprungit hitintills är drygt en och halv mil. Och det har varit tufft. Inte för flåset, men för kroppen. Jag har alltså en bit kvar, så nu är det bara på ren vilja det får gå. Och så får vi hoppas att det räcker. Håll tummarna.
Detta är ett ångestladdat inlägg i #blogg100
Lämna ett svar