I dag har varit en aktiv dag. I alla fall för mig och sonen. Upp tidigt på morgonen för att samlas i Höllviken kl. 9.00 för fotboll hela förmiddagen. Harry spelar med FC Trelleborg, PF05 där jag är en av ledarna. 3 lag har vi anmälda till Höllvikens knatteserie under våren och 3 matcher var spelar de. Killarna är 8 år och det senaste året har varit en rejäl resa där man börjar se fotboll på riktigt i dem. Och det viktigaste av allt, det tycker att det är kul. Att man inte vinner alla sina matcher, spelar ingen roll, så länge man gör sitt bästa och spelar för att det är kul. Och de spelar fotboll. Stundtals riktigt, riktig bra. En fröjd som ledare att se.
Så, 3 timmar i Höllviken på förmiddagen, för att när jag kommit hem cykla iväg med Hilda på kalas. Och om sanningen ska fram så cyklar ingen i familjen Kajrup särskilt ofta. Mer sällan, kan man säga. Så att vi tog cykeln till kalaset var en stor grej. Under tiden Hilda var på kalaset så passade jag på att springa en tur.
Jag har inte sprungit sedan i höstas (september för att vara exakt) då jag sprang en knapp 5 km runda. Jag öppnade detta året med den längsta rundan jag sprungit på mycket länge, strax under 7 km. Kanske inte särskilt snabbt (snittid på 5,58 min/km) men eftersom jag inte sprungit på ett halvår, och en sliten vrist som hämmar samt uppförsbacke eller motvind så är det inte så illa. Jag är nöjd. Så nöjd, så att jag nu har bestämt mig för att ställa upp i Trelleborgsloppet 2013 som går av stapeln sista helgen i augusti. 10 km. Nu har jag ingen ursäkt för att inte ge mig ut och springa längre. Så önska mig lycka till, vet jag.
Detta är ett hälsosamt inlägg i #Blogg100
Lämna ett svar